Vad göra?

Resor har inget att göra med konstanter. Varje resa är fylld av variabler, som tillsammans sätter ihop antingen en halvskräpig eller en bättre (5 h lång) resa.

Om det nu inte skulle framgå av mitt helt meningslösa funderande så sitter jag för tillfället på ett tåg, mot Lund närmare bestämt. Eftersom lillasyster den äldre nyss fyllde år (och jag inte har varit där på några månader) blev det månadens goda gärning att offra min helg för sammanlagt tio timmars tågresa (borträknat tiden t o f stationen) och två dagar utan möjlighet att komma undan vad som i regel är mycket fördömande blickar från diverse familjemedlemmar.

Därför känns det Just Nu viktigt att fokusera på det som hittills gjort min helg värd.

Pluspoäng för att jag hann med bussen till centrum med all packning, köpte present till lillasyster (ute i god tid, o ja). Även för att jag på ropsten lyckades hitta Oliver, Markus och Ölen som var perfekt sällskap till t-centralen.

Minus för att tanten i kassan på Pressbyrån tog så lång tid på sig att jag höll på att missa tåget och ändå inte hann köpa en sallad, vilket gjorde att humöret sjönk till bitterhet.

Nästa plus är att jag överhuvudtaget kan sitta här, eftersom min godhjärtade fader köpte till internet till min tågfärd. Vår konversation lät nånting i stil med följande:

"Varför ska jag ha internet på tåget för?"

"Men vad ska du annars göra i fem timmar?"

"Jag hade tänkt plugga matte..."

"Jaja, det kan man ju också göra."

Men det är inte rätt ^^

Ombordstigningen följdes av en vegetarisk lasagne som smakade... ingenting, och sen ett samtal från Elias, som tydligen fått ledigt ungefär samtidigt som tåget gick. Minuspoäng.

Med två timmars färd kvar ser det inte ljust ut för varken humöret eller slutresultatet, men jag hoppas och väntar på nästa pluspoäng. Tills dess får jag väl bita mig i fingret i saknad efter min mycket bitbara pojke.