Eller vore det, om den nånsin behagade infinna sig. Men jag ska inte skylla ifrån mig. Om jag var sömn skulle inte jag heller försöka hålla mig till någon som vägrar blunda. Som försöker tvinga på hjärnan information den så uppenbart inte vill ha, med allt vad elementarladdning och kapacitans heter.
Tiden rinner mellan fingrarna just nu... Jag hinner liksom inte med längre.
Och det är lite som om stressen sätter sig i halsen. Stryper matlusten och hungern, skyndar på hjärtat och hindrar varje vettig tanke från att yttra sig. Foton måste petas på, annars blir fotolärararen sur. Bord, stolar och porslin måste hyras, mat förberedas, men framförallt: Fysik B. Kursen som med största sannolikhet knäcker mig. Nej, nu är det nog dags att springa till Gångsätra igen.
Ägnade eftermiddagen igår åt att springa runt i Slussen och fota oväsentligheter... Det gick inte så bra, var så varmt att jag höll på att svimma (men jag klagar inte, för det är lite av en synd att klaga på värme i Sverige). Åt glass, solade och latade mig. Åkte hem till Cicci, åt glass och chillade lite till :3
Dagen idag har jag varit hos Bedman med Gustav, Rickard, Max och Larsson över lunch. Rosa pannkakor och våfflor ftw! Engelskaprov, deprimerande rast med förvarningar om körtelfeber (som för övrigt försvagar levern = alkohol is not good for me) och ett till prov.
Skolan tog, tack gode gud, slut så småningom ändå och de sista timmarna av solsken tillbringades på tomten. Med det enda, väldigt fåfänga, målet att få lite välbehövd färg... kritvitt som långsamt närmar sig ljusbrunt, leder som mjuknar, slappnar av och mjuk hud som doftar solvarmt. Det var rätt så mys.
Sista delen av kvällen är en blandning av fysikuppgifter och Baileys. Min lever får jag tänka på en annan gång helt enkelt.
Hur gick det till? För sex timmar sen avbröt jag en filmkväll för att jag var så brutalt trött och ville sova ut innan skolan började om på nytt... Så blev det visst inte. Utmattningen kryper i huden, sprider sig i form av rysningar över hela kroppen, men huvudet håller inte alls med.
De senaste timmarna har jag
läst ut Högläsaren
skrivit en bildanalys från fotoutställning till min Fotokurs
skickat utmattat bittra meddelanden över Skype
skrivit en minibiografi och semiotisk bildanalys till tidigare nämnda kurs
funderat över var alla gamla skräpbilder jag tagit håller hus
insett hur svårt det är att stava mitt i natten/väldigt tidigt på morgonen
Kroppen skriker av alla motsatser. Hjärnan går på högvarv, samtidigt som jag är fullkomligt utmattad. Magen känner sig ouppmärksammad och kurrar, men tanken på mat får den att vrida sig. Och vegetarian eller inte, slutar inte fågeljävlarna utanför fönstret att kvittra snart kommer jag att...