En massa saknad skickar jag ut mitt i mörka natten, en natt när alla idiotiska barn som läser natur-natur borde sova eller plugga, för ett stort och läskigt kemiprov lurar runt hörnet...
Så vad gör man? När huvudet känns som om det snarare läcker kunskap än tar åt sig ny, då finns det ingen annan tillflykt än min kära dator.
Spotify är öppet och helt plötsligt minns jag åtta nya låtar jag måste lyssna på.
Internet (chromium :3) startas upp, för kanske väntar ett meddelande på Facebook?
Och mina bilder lockar, ler och är mer oemotståndliga än något annat, trots att jag ju vet att inget nytt finns där.
Trots att det bara är minnen nu.
Men jag saknar när det var självklart
När det var vi
Och jag kunde låtsas att inget var trasigt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar